Aurora Alcoholis

Nu skall jag göra en satsning på astrofoto. Har gett mig f-n på att få fast ett norrsken på bild den här säsongen. Men det innebär många frusna timmar av väntan på det nyckfulla naturfenomenet. Det finns inga garantier ens på mina breddgrader här i mitten av landet. Och till Abisko är det 120 mil. Dyrt. Men jag får hålla koll på prognosen på spaceweatherlive så ökar chansen. Man måste sätta upp målbilder påstår dom som förstår sig på. Så jag satte upp den här målbilden. Lite bättre förgrund måste man kanske reka för. Norrskenet tog jag i barskåpet. Varmt och skönt och förutsägbart. Jägermeister funkar bäst. Rom kanske funkar till soluppgångar, då behöver man inte gå upp så jäkla tidigt på morgonen.

OBS! Målbilden ovan är manipulerad ...

Akvedukt

"Varför gå över ån efter vatten". Ett talessätt som verkar stämma in här. Om man inte känner den här konstruktionens historia. 

Gävle-Dala järnväg drogs i etapper ifrån Gävle mot Dalarna. Den färdigställdes fram till Korsnäs i Falun 1859. Sågverket Korsnäs AB körde timmer till hamnen i Gävle på järnväg i några årtionden. Men 1899 flyttade man hela fabriken till Bomhus i Gävle. Timmret flottades ut till kusten på Dalälven. Men för att komma förbi kraftverk och forsar så byggde man denna flottningsränna, c:a 3 mil ifrån Untrafjärden till sågverket i Bomhus. För att få rätt fall ifrån inloppet ner till Bomhus så hamnade rännan i den här sektionen några meter över vattnet. När flottningseran tog slut på 1970-talet så övergick man till lastbilstransport.

Nu verkar det som våra kära politiker tänker förbjuda diesel. Så då får man väl gå tillbaka till järnväg igen. Om det kommer att finns el till järnvägen. I annat fall ... Korsnäs, ta och rusta upp rännan, snart är det dags att börja flotta igen.

Stad i ljus

Nobel week lights festival 2023 har börjat. Här är några grabbar som lade sista handen vid ljusskulpturena på fredagkvällen. Dom har åkt på björntjänst kan man säga. Och äntligen en grisslybjörn i bild. Även om den var gjord av tråd ... björntråd. Hemskt ledsen, jag ska sluta nu.

Det är något som inte stämmer med den här bilden. Varför är stadshuset grönt?. Måste undersökas...

Aha ... stadshus belyst med laserljus. Och efter några minuter drar föreställningen igång.

Tvärnit

Jag hade sett den här lilla stugan vid vattenfallet i en kalender och undrat var i helsike den ligger. Måste vara någonstans utomlands tänkte jag. Och säkert många kilometer vandring för att ta sig dit. När jag så en höstdag för några år sedan körde E14 ifrån Norge mot Åre så var det något som fick mig att lägga på en tvärnit. Jag vill minnas att jag inte lade märke till den medvetet, för koncentrationen var riktad på vägen. Men det undermedvetna noterar mer än det medvetna kan hantera, sägs det. Ändå var det något i min hjärna som signalerade till mig att jag sett något som borde undersökas. Så jag backade tillbaka. Och där låg den, alldeles invid E14. Bara att ställa ut Hasselbladaren vid vägkanten och bränna av några skott. Grabben på farstubron var nog rätt trött på att se fotografer vid vägkanten. 

Grodjakt

Den här lille rackaren var på väg att lägga sig för säsongen. Har var otroligt långsam. Det var jag tacksam för, eftersom jag jagade honom med macro-gluggen. Tallbarret i förgrunden är lite störande men samtidigt visar det skalan. Grönskan är mossa. Som sagt, en liten rackare.

Vissen

Hösten i svartvitt igen. Eller gråttgrått, som hösten varit dom senaste veckorna. Lite lätt focus-stackad, manuellt i PS. När jag säger lätt så beror det på att jag tagit bilden med min Micro Nikkor 40/2,8. En jättebra och skarp lins men det är primärt ett makroobjektiv så det har ett påtagligt mått av focus breathing. Det är något man kanske främst tänker på som en negativ aspekt vid filmning. Men även vid focus-stackning så är det ett problem eftersom elementen i bilden flyttar sig när man flyttar skärpeplanet och det därmed blir svårt att lägga samman de olika exponeringarna i efterbehandlingen.   

Fall

Lyckligtvis så finns det motiv där jag bor. Den här bilden är tagen c:a 100 meter ifrån "den gröna planeten" i förra inlägget. Men det är klart, den hade gjort sig bättre med en grisslybjörn. Och Jennifer Lawrence.

Den gröna planeten

"Det finns inga motiv där jag bor"... en tragikomisk klagan som jag läste på ett fotoforum för några år sedan. Jag vet inte vilka motiv skribenten önskade, norska fjordlanskap, grisslybjörnar, Jennifer Lawrence?. Eller så bodde han på den där vita fläcken på kartan som man ibland hör talas om. Men visst, ibland känns det just så. Allt i närheten är redan taget. Man måste åka flera mil för att hitta motiven. Men de höga bränslepriserna har i all fall ändrat mitt beteende en aning. Nu får man gräva där man står och vara lite mer kreativ med det som står tillbuds. Som den gröna planeten. Det finns ju en blå planet och en röd planet i vårt solsystem. Men en av grundfärgerna saknas. Det borde ju även finnas en grön planet kan man tycka?.

Någon hade lämnat en vinflaska på en stubbe på ett kalhygge inom gångavstånd ifrån där jag bor. Solen var på väg ner så jag tog några bilder med solen bakom flaskan. Den hade stått så länge så ytan hade eroderats. En sektion påminde lite om en planet som utsatts för meteoritnedslag. Så jag tog ett utsnitt och inverterade bakgrunden. Sedan var det bara att lägga till några stjärnor. OBS! Bilden ovan är manipulerad!.

Bättre tider med ND

Nej, inte Bert och Ian, om någon minns dom, jag menar ND-filtret. När den digitala eran inleddes så blev några filter överflödiga. Det går ju att påverka det mesta i efterarbetet med det digitala bildmaterialet. Några filtereffekter som är svåra att skapa i efterhand innebär att man fortfarande behöver ha några glasskivor kvar i fotoväskan. ND-filter är ett av dom. Neutral Density, ett filter som dämpar ljusmängden utan att påverka den övriga kvalitén på ljuset. Genom att dämpa det totala ljusinsläppet så kan man uppnå långa slutartider även mitt på dagen. På så sätt kan man göra Lugneån ännu lite lugnare.

ND-filter finns i fasta styrkor eller variabla där man kan justera dämpningen genom att vrida på ena halvan av filtret. Jag har ett Cokin 1-8-stegs variabelt ND. Teoretiskt så skall det inte påverka något annat än mängden ljus, därav ordet Neutral i namnet. I praktiken så tenderar de flesta variabla ND att skifta åt blått, mer färgförskjutning ju mer man dämpar. Men det tycker jag passar ganska bra för den typ av bilder jag använder filtret till. Om man vill skapa dom här "frysta" vattendragen utan filter så är man begränsad till den blå timmen, dvs timmen efter solnedgången, då ljuset är naturligt svagt och reflekteras ifrån himlen och därmed färgas blått. Men blåsticket är ju en av egenskaperna som är lätt som en plätt att ändra i efterbehandlingen om man skulle vilja.

Efter färgkorrigering i efterbehandlingen ...

Höstfärger

Höstfärgerna i år var alldeles, alldeles ... svartvita?. Det var inget fel på färgerna i den här bilden, men jag tyckte att den grafiska kvalitén i den här eken gjorde sig bättre i svartvitt. Och vad göra när man inte orkar gå upp i tid på morgonen och solen redan står högt på himlen och ljuset är knallhårt. Motljus, sola rakt in i gluggen och blända ner så det blir en fin stjärna.

 

Höstgärning 2

Vafan, är det redan höst igen?. Vad hände med veckans bild?. Jag kan inte ens skylla på pandemin. Bot och bättring utlovas.

Jag tycker att jag fått lite känsla av van Gogh i den här. Hoppas man inte börjar tälja av sig öronen. I det V-formade partiet kan man, med lite fantasi, även skymta Much. Är det inte en gubbe som skriar där?. Kisa med ögonen så kanske du ser honom. Jag besökte Much-museum i Oslo för några år sedan, men då blev man blåst på skriande gubbar. Jag kände inte till det då, men det finns flera versioner av målningen, varav exakt ingen fanns på Munch-museum just då!. Det kan ha varit just det året då den blev stulen. Sedemera kom den tillrätta. Men det fanns en på Nationalmuseum i Oslo.