Äntligen har min Viltrox 16mm f1,8 för Nikon Z fått komma ut i friska luften. Jag skaffade den primärt för astrofoto men det är ju även en bra brännvidd för landskap. Nu har den fått bekänna färg i en extremtest. Jag fotograferade vintergatan på fullt spjäll (f1,8) och jag måste säga att den här lilla kinesen är helt OK för astrofoto.
Jag kollade på Light Pollution Map efter det minst förorenade området inom rimligt köravstånd. Jag vill också ha någorlunda fri horisont mot sydväst där vintergatan "går ner" i skymningen. Valet föll på Bäckebo söder om Österfärnebo. En nära nog perfekt kväll, helt molnfritt och med en för årstiden ovanligt klar torr luft. Enda smolken var en liten vind som ruskade om träden så att dom inte blev skarpa.
 |
Glöden ifrån min lägereld belyser träden i förgrunden. Notera Andromeda-galaxen nere mellan träden. Jag upphör aldrig att förvånas över att man kan urskilja en annan galax i en bild tagen med ett vidvinkelobjektiv. Det här ljuset har färdats 2,5 miljoner år när det landar på sensorn i min Nikon Z7!. |
 |
Ett utsnitt 550 pixel (av 5500) uppe i högra hörnet av bilden Inte mycket komatisk aberration att tala om. En stor del av orundheten kommer sig naturligtvis av 15 sekunders exponeringstid.
|
 |
De flesta objektiv överfokuserar bortom oändligt när man vrider fokusringen i ändläget. Viltroxen har två knappar för att förprogrammera fokuslägen. Jag tänkte att det skulle bli perfekt för astrofoto. Då kan man ju programmera en knapp på oändligt. Men det visade sig att den här smarta lilla gluggen har en indikering för oändligt som faktiskt funkar. Den visas på displayen när man väljer manuell fokusering. Tummen upp Viltrox.
|