Nu har jag gett mig på vintergatan. Nybörjare som jag är tänkte jag att det är väl bara att rikta kameran uppåt och exponera länge. Det visade sig att det inte var riktigt så enkelt. På col d'Izoard i Frankrike fick jag min aha-upplevelse. För att få bra bilder av vintergatan så krävs det att man faktiskt SER vintergatan. Och då menar jag inte det bleka bandet man kan se rätt upp på himlen utan den spektakulära delen som i vår del av världen är nära horisonten. Eller tyvärr på min breddgrad, oftast under den. Det första steget är att rikta kameran åt rätt håll. För detta är mobilappen Stellarium ett utmärkt hjälpmedel. Nästa förutsättning är att det är mörkt. Inget månsken (Stellarium igen) och inga ljusföroreningar, dvs inga samhällen i den riktning vintergatan befinner sig. För att finna en lämplig plats är siten lightpollutionmap ett bra hjälpmedel.
 |
| Col d'Izoard ligger i nationalparken Queyras. Här är ljusföroreningen ganska låg. Glöden i dalen kommer ifrån den lilla byn Brunissard. |
 |
| Först fattade jag inte vad det var för prick i nedre delen av bilden |
 |
| Den var för stor för att vara en hot pixel. |
 |
| Det är ju för f-n något på marken som lyser!. |
 |
| En lysmask ... din lilla ljusförorenare!. |
 |
| Monumentet vid passet col d'Izoard, målat med ficklampa. Flygplan och satelliter är också ena riktiga ljusförorenare. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar