Det är aldrig för sent att ge upp

TekToid-sadeln har fått ge plats för en graphtech dito. Önskar jag kunde säga att det var en mirakelkur, men icke. Förbättringen är i bästa fall marginell.

Sadeln lossnade lätt, ett litet knack med en träkloss så var den borta. Av slitmärken att döma och med facit i hand så var det kanske inte så att strängarna hängde på framkanten.

Tyvärr så har graphtech-sadeln inte vinklade spår för "mitten"-strängarna. Märkligt med tanke på att den här modellen marknadsförs som passande till Gibson Les Paul. Återigen en faktor som kan spöka?

Sadeln slipades till mått enligt monteringsanvisningen ifrån graphtech. Passformen motsvarande spårbredden var utmärkt. Sadeln var något bredare än halsen men jag brydde mig inte om att slipa, behåller hellre ytfinishen i ändarna även om det sticker ut någon mm. Fegade lite när jag slipade in höjden. Originalsadeln var betydligt lägre. Eventuellt får jag lossa och slipa ner lite mer vid nästa strängbyte. Sadeln limmades med två små droppar trälim.

Som sagt, marginell skillnad i stämningsstabilitet. Tog åter kontakt med Peter på M&5th som rekommenderade smörja för sadeln. Big Bends Nut Sauce var det bästa enligt honom. Tro fan det, literpriset räknade jag ut till 170 000 SEK/liter. Men det är ju som med saffran, man behöver inte så mycket. Jag var skeptisk, så jag kollade med supporten på Graphtech, vad man säkert kan använda för smörja på en PTFE-sadel. Svaret blev det jag trodde. Det är inte nödvändigt att smörja för den är ju permanentsmord med PTFE och det är ju det halaste som finns. Lösningen kom som vanligt ifrån Biltema. Dom har PTFE-fett. Men jag kunde nog lika gärna ha lagt på en snorloska, det blev ingen märkbar skillnad. Men som titeln på inlägget anger: Det är aldrig för sent att ge upp. Originalstallet åker på vid nästa strängbyte. Den bästa egenskapen med ett Stetsbar är ju den som även framhålls i reklamen. Det är lätt att skruva bort och återställa gitarren till ursprungsskick.

Gibson Black Star

Nu har jag avslutat etapp två i mitt galna bygge. Guran har fått ett namn, den har fått ett tremolostall och den har fått nya stämskruvar.

Precis som etapp ett så har det inte gått helt smärtfritt. Jag beställde ett Stetsbar Pro II. Jag fick ta det ifrån Madison & Fifth i England eftersom det inte fanns i svart hos någon av mina vanliga kanaler. Beställde på nätet, betalade med banköverföring, snabb leverans, inga problem så långt.

Problemet kom när det skulle monteras. Enligt instruktionsvideon så skall det bara vara att riva av dom gamla prylarna och skruva dit det nya stallet. Jag är av avvikande uppfattning. När jag plockade bort stallet visade det sig att bussningarna i en modern LP är inte upphöjda utan försänkta ca 1,5 mm. Och på Stetsbar-stallet så är det "motsvarande" urtag på c:a 1,5 mm för att möjliggöra montering på en modell med upphöjda bussningar. Sammantaget så ger det ett glapp på ca 3 mm. Här behövs det monteringsdetaljer. En kollega med mekanisk verkstad kom till undsättning och svarvade några distanser av delar ifrån en gammal Java motorcykelmotor (tack KP). Ytterdiameter 1/2 tum eller 12,5 mm, innerdiameter 5/16 tum eller 8,0 mm och höjden cirkus 3 - 3,5 mm beroende på hur djupt man dragit i bussningarna i fabriken.

 

Tremolostall (vibratostall är väl den korrekta benämningen) kan leda till problem med stabiliteten i stämningen, så jag tog det säkra före det osäkra och ersatte Kluson-skuvarna med Grover låsskruvar. Paradoxalt nog så kan jag istället ha orsakat problem med stabilitet. Grover-skruvarna har en axel som är markant kortare än de Kluson vintage som satte på original. Därmed så har jag skapat en brantare vinkel på strängarna vid översadeln. Jag kan inte säga säkert att problemet med stämningen inte fanns redan ifrån början för det är ju först med ett vibratostall som man släpper på spänningen. Att "benda" har inte tidigare orsakat något problem och det gör det inte nu heller. I vilket fall som helst, nu stämmer den ur sig på G- och D-strängen så fort man rör svajarmen. Illa!

"The usual suspect" för problem med stämningen på en LP är ju översadeln. Och den ökade vinkeln gör ju inte saken bättre. Vad som heller inte gör saken bättre är att översadeln på den här modellen ser ut som om den hackats ur en bit furu av en halvfull skogshuggare med en slö klyvyxa. Vad sysslar dom med därborta i Nashville?

Tänkte ifrån början att jag inte skulle behöva ge mig på det här eftersom det enligt uppgift är en grafitsadel (TekToid) och därmed inte borde vara problem med kärvande strängar. Men istället för att fila på originalsadeln så blir ett byte och så håller jag tummarna att det löser problemet. Jag har beställt en graphtech TUSQ XL. Den är permanentsmord med teflon och av bilderna att döma så ser den ut som att den inte har tillverkats av neandertalare. Etapp tre inleds snart.

Alla bilder

Semester

Bara 8 månader till semestern.

Gibson tillbaka till framtiden

Vid besöket på Thomann blev jag lockad att köpa en äkta Gibson Les Paul Traditional för en massa dineros. När jag fick hem den så lät den fruktansvärt illa på "tomgång" när man inte höll i strängarna. Den brummade mycket värre än min 20 år gamla Epiphone som jag trimmat med en "high output" Gibson 500T pickup. Måste vara något fel, tänkte jag och skickade tillbaka yxan på Thomann's 30 dagars öppet köp.

Något senare var jag in på 4Sound i Gävle och testade igenom deras Gibson-sortiment. Alla lät lika illa! Till och med Gold Top'en för 30 000:-. WTF, kan Gibson inte tillverka elektronik. Mekaniskt så är dom ju än så länge rätt bra.

Jag beslutade att starta ett projekt. Jag köpte den billigaste Gibban dom hade på 4Sound, en USA Gibson '50 Tribute 2016. Jag skall ta den ifrån 50-talet och föra den tillbaka till framtiden.

Bort med den hemska elektroniken och pickuperna. In med aktiva pickuper ifrån EMG. Det blev Zakk Wylde kittet för det var det enda Thomann hade som passade. Man måste ha pottar med långa axlar i en Les Paul. Dessutom var det billigast. Det var en chansning som inte gick hem. EMG85'an var väl OK, men EMG81'an gillade jag inte alls. 

Så jag skickade tillbaka och beställde EMG57 och EMG66 istället. Låter mycket bättre och kåporna i black chrome passar ju bättre i en LP rent visuellt. Det hemska brummet är nu ett minne blott. 

Jag snickrade ihop ett nytt lock till elektroniken med en lucka för batteriet. All gräddfärgad plast ersattes av svarta prylar ifrån GMF. Självklart så måste men ju ha "Spinal Tap"-rattar som går till 11 när man har aktiva pickuper ;-)

Före: Gibson Les Paul '50s Tribute

Vajerväg

Håll dig till höger Johansson, annars slutar det bara med en smäll. Den finaste vajerväg jag har åkt. Men dom har glömt att montera vajern. Och det var ett djupt dike till vänster.

Nytt PB

Nu har jag satt ett nytt personligt rekord i höjd. Och tar man tunneln till Tiefenbachgletscher, så kommer man upp en bit till, så 2830 möh är min nya notering. Högre än så kommer man inte på asfalterad allmän väg i Europa.
Träffade några bikers där som tog bilden åt mig. Vi snackade tyska med varandra en bra stund innan en av dom tittade på min regskylt och sade på norska "S, är ikke det Sverige?". Jo, det är det.

Musikbutik

Det var några veckor sedan senast, men här kommer en. Ifrån Treppendorf i Tyskland. Passade på att besöka Thomann när jag hade vägarna förbi. Makalöst ... en labyrint av rum med alla upptänkliga musikinstrument, jag gick vilse flera gånger. I gitarravdelningen finns enligt uppgift 1200 exemplar. Jag betvivlar det inte. Jag gick omkring med ett fånigt flin på läpparna hela tiden.

Thomann